På Bussen

Jag blir alltid lika förvånad när en främling på bussen börjar prata med mig. Oftast är det en äldre dam. Varför inte någon i min ålder?

20 minuters resa är inte så farligt, om man inte är åksjuk. Om ni ser en tjej vila huvudet på framsätsstödet framför henne, då vet nu att det är jag. Det är pinsamt att bli helt grön på en vanlig lokaltrafik. Det går ju inte snabbt att man egentligen inte behöver bli åksjuk, men jag blir det. Efter fem minuter börjar någon prata med mig. Kan det inte bara en gång vara en ung kille? Nej, för att man kan tro att han stöter på mig. Oskylidig flört skadar inte, man ser inte personen igen, eller? Man kan börja prata om vad som helst. Oftast är det för att man brukar bli ihop pakad som en sardin burk på bussen så börjar man med en mening: "Att chauffören fortfarande låter folk gå på, när det är så många människor." eller något i den stilen i alla fall. Sedan om man verkar intresserad pratar man på tills man inser att man pratar med en främling, jag menar, att man inte ens vet vad personen heter.

Jag undrar varför människor tror att personen är galen om man börjar prata med en?
Är det tillit? Är personen är "konstig" eller luktar han/hon illa?
Det är tråkigt att sitta i 20 minuter och stirra ut i luften.
Nästa gång jag åker någonstanns ska jag faktiskt presentera mig och fråga det.
Vad skulle ni svara säga om det hände er?

Vi syns på bussen!